| Anton flyttar till det blå huset | Här kan du läsa lite ur det första kapitlet |
Anton flyttar till det blå huset. Anton är den ende killen i stallet bland alla tjejerna. Han blir retad då och då för att han har en ovanlig hörapparat, en cipp. Men Anton är stolt över sin dator bakom örat. Den här gången flyttar han till huset som är blåare än himlen och har vita knutar. Och så rider de förstås och upplever härliga äventyr med hästarna. Som vanligt i Ulla Ståhlbergs böcker får man en massa hästkunskap på köpet. Ulla Ståhlberg har skrivit en lång rad hästböcker för barn och ungdomar. Mest kända är nog serierna om Frida och den om Amanda, vid sidan om läro- och faktaböckerna Lilla ridboken, Känn din häst, Att lära barn rida, Hästens beteende och raden av faktahäften, Kikkulis OM-häften, för de yngsta ryttarna.Serien om Barnen på hästgården Orraryd har tidigare kommit ut med tre böcker på Natur o Kultur, numera helt slutsålda, en fjärde bok på Ullas eget förlag Kikkuli, liksom nu den femte. Miljön i alla fem böckerna är hämtade från den gamla smålandsgården Orraryd, ca tre mil söder om Växjö, som en gång var Ullas egen farfars gård. Naturligtvis stämmer inte allt, men det blå huset finns och det spökar i källaren, och stallet och herrgården med flyglarna och vällingklockan och de stora härliga skogarna med mjuka ridvägar, hagarna med plats för alla hästarna. En farfar måste finnas och det lilla gänget tjejer som Anton tillbringar sin mesta tid tillsammans med. Alla äventyren med jordras och kullerbytta i skogen, närapå drunkning i kvarndammen och en ny liten baby Puh finns med.Margareta Nordqvist illustrerade alla de åtta böckerna i Ullas Amanda-serie och de tre böckerna om Barnen på hästgården Orraryd, som kom ut på NoK. Margareta följde sedan upp serien med sina härliga illustrationer om Anton och de andra barnen på hästgården när Kikkuli förlag tog över. Redan på omslaget kan man känna igen både barnen och det blå huset från de första böckerna och har man inte mött dem tidigare blir de en ny trevlig bekantskap.
"...På senare år har en liten älskansvärd pojke, Anton, med den
svåra hörselskadan, varit fokus för hennes (Ulla Ståhlbergs) berättelser. Anton är
en helt vanlig kille bortsett från chippet bakom örat och att han delar massor av
tjejers vurm för ridning och hästar. Ståhlberg berättar om detta på en enkel och god
svenska men har detta till trots ganska långa berättande partier som även gör boken
lämplig för högläsning. Det är finstämda porträtt av både två- och fyrbenta
individer i olika åldrar som tecknas. Vardagen både avdramatiseras och
"äventyrligariseras", det realistiska och vardagsnära är författarens signum
och det fångar väl livet med hästar och stallkamrater i alla åldrar." "Berättelsen om barn och hästar på och
kring den småländska gården Orraryd fortsätter.
|
 Anton flyttar till det blå huset "Tova! Tova!" Anton springer tvärs över den stora stallplanen och ropar hela tiden så att han nästan tappar andan. "Tova! Tova!" Han bromsar framför den stora stallporten, hänger sig på den för att få den att svänga upp, och rusar in i stallet. "Tova! Tova! Var är du? Kom får du höra." Rösten är gäll och hög. Strax dyker ett rufsigt hår upp i en av ponnyboxarna och en liten tvärilsken tjej visar sig. "Tyst din tok! Du får ju inte skrika i stallet. Sch…" Hon lägger fingret mot läpparna, så att Anton ska förstå vad hon menar. Anton stannar tvärt och ser sig om lite förskrämt. Alla hästarna och ponnyerna står med höjda huvuden och tittar på honom. Öronen är spetsade och några fnyser och frustar lite oroligt. "Vad är det som är så häftigt, att du måste komma rusande på det där sättet och skrika och tjoa?" säger flickan, som naturligtvis är Tova och som snabbt slätar ut sina ilskerynkor och ler mot Anton. Anton som vet att han har brutit mot en viktig regel i stallet känner sig lite skamsen och tassar försiktigt bort till Tova. "Vi ska flytta till det blå huset", säger Anton med en viskröst full av hemligheter. "Så då kan jag cykla hit till stallet varenda dag." "Men den gamla tanten, som bor där, vart ska hon ta vägen?" "Hon har fått ont i hjärtat och orkar inte sköta huset själv längre, så hon ska flytta in till byn." "Stackare, hon som älskar sitt blåa hus och alla sina blommor och de tre katterna hon har. Vad ska det bli av henne? Hon kommer att sakna det jättemycket." Tova ser riktigt ledsen ut när hon tänker på den snälla gamla tanten och att hon måste flytta från sitt älskade blåa hus. Först efter en liten stund kommer hon på att Anton hade sagt att han och hans familj skulle flytta dit. "Anton, så kul för dig då! Du måste berätta mer. När ska ni flytta och varför?" "Pappa sa att vi ska flytta redan i nästa månad och det mesta är nästan klart", säger Anton, men han berättar inte att det är för att hans mamma ska få en ny baby och han ett litet syskon. Anton har inte bestämt sig än, om han ska tycka det där med syskon är en bra eller dålig idé. Gården heter Orraryd Stallet hör till en stor gård som heter Orraryd. Det är en avelsgård för hästar, alltså en gård där man föder upp hästar. På gården finns fina avelsston, mammor till de små fölen, och en lång rad unghästar. De bor i var sin avdelning i det stora stallet. Det finns ett mindre stall också. Där är en ponnyridskola och där bor också några privata hästar. Ponnyn som Tova håller på att rykta bor där. Den heter Crisso och den har en bror som heter Brisso. Båda är födda på Orraryd och medlemmar i familjen som bor på gården. Farfar Karl-Johan bor i det stora herrgårdshuset. Alla barnen kallar honom Farfar. Fortsättningen kan du läsa om du köper boken.
Kikkuli förlag ab www.kikkuli.com Pris: 148 kr inkl moms. Porto tillkommer. BESTÄLL |
Kikkuli förlag