I det här häftet har jag, lika väl som i alla våra OM-häften, försökt uttrycka mig på ett språk, som ska göra det lätt för dig som ledare att hitta de rätta enkla orden i pratet med barnen. Eftersom några eller kanske alla barnen i din grupp har olika svårigheter att kommu-nicera är det extra viktigt att du hittar ett bra sätt att nå fram till dem. Till det har du också tecken som stöd och hjälp, något som du kan läsa mer om senare. Tecknen som ingår i det här häftet finns också samlade i ett särskilt häfte, Teckenordboken, som det är bra att ha till hands om du inte kommer ihåg hur alla tecknen ser ut.

Läs igenom avsnittet om utvecklingsstörning och tänk efter när du läser, särskilt du som inte är van att vara ledare för barn med utvecklingsstörning. När det gäller döva är det naturligt att prata teckenspråk och i det fallet blir det kanske barnen som kan lära dig en hel del om dövkommuni-kation istället för tvärt om. Var alltid öppen för barnens egen kunskap.

För hörselskadade kan du aldrig utgå från att barnen hör bara för att de har en hörapparat. Det är ett tekniskt hörande som inte alls är så fullgott som man skulle önska.

Tala gärna lite långsammare och aldrig med ryggen mot det hörselskadade barnet. De flesta kombinerar hörseln med att avläsa talarens läppar och ansikte.

Många cp-skadade barn och andra med olika handikapp kan utöver en hörselskada ha fysiskt svårt att tala. Då behöver du änglars tålamod, föregrip inte och vänd dig inte bort.

Det finns en hel del sidor i det här häftet med avsikt att du ska få fräscha upp dina egna kunskaper. Utnyttja dem och tänk igenom i förväg hur du ska kunna uttrycka dig med eller utan tecken.

Ulla Ståhlberg, författaren.

DN 2006 07 23

Handikappade barn får hjälp att

erövra språket

Det ser ut som lek och gympa när barnen slår på trumma,

sjunger, hoppar, springer och tecknar. Det är lek, men det är

också hårt arbete för att erövra och utveckla språket med alla

de resurser man har.

Barn som föds med Downs syndrom har oftast en försenad språk-

utveckling, men sedan några decennier vet man också att om det

talade språket får stöd av teckenspråk så går det lättare. Tecken

kräver mindre finmotorik än tal, de förstärker och betonar nyckel-

orden i det talade budskapet, de engagerar fler sinnen i det språkliga

uttrycket.

- Ta ett uttryck som "nu ska vi krypa". Det är inte säkert att barnet

förstår det talade ordet krypa, men förstärkt med tecknet för krypa

så går det fram, förklarar Margareta Hallner, som är projektledare

för Svenska Downföreningens teckenläger, när vi möter henne på ett

läger för barn från noll till två år i Åsa i Halland.

Det här är en pedagogik som från början utvecklats av professorn

och logopeden Irene Johansson och kallas Karlstadsmetoden. Den tillämpas i dag över hela världen.

Läs mer i DN:s arkiv

Det är många barn med Downs syndrom som rider. Kikkulis teckenordbok ger dig tecknen för hästar och ridning, så att du också kan ge de barnen de rätta orden när de är hos hästarna.