Död man
Flygare
Baklänges handstående 
Handstående på korset
|
Cirque équestre - hästcirkus  |
Hästcirkusen har sitt
ursprung i antiken. Det var Poseidon, havets gud i den grekiska
gudasagen, som gav människorna och gudarna ridkonsten. Det
gjorde han genom att besegra vishetens gudinna, Pallas Athena, i
kappritt. Efter det blev hippos, hästen, helig och man byggde
en kapplöpningsbana, en hippodrom, i det antika Grekland. I
hippodromen hölls festspel för att hylla gudars och hjältars
bragder.
I Rom började man
snart hålla liknande festspel. De romerska spelen kallades
cirkus, som betyder rundel. I Rom byggdes flera cirkusbyggnader.
Störst och äldst var cirkus Maxius. I den fanns 150 000 åskådarplatser.
Också kappkörningar anordnade man i Rom. På varje vagn stod
en körsven. Han skulle hoppa av vagnen under full fart och
sedan hoppa upp igen. Oftast körde man med fyrspann, quadriga.
Ryttaren hade det
heller inte lätt. Han skulle stå med ett ben på vardera av två
framrusande hästar. Än i dag kallas det romersk ritt. Han
skulle också kunna voltigera, dvs göra luftsprång från häst
till häst under vild karriär. Med tiden och genom århundradena
blev cirkusens ryttare och ryttarinnor de stora världssensationerna.
Det var bara de största bland operans och så småningom
filmens stjärnor som kunde tävla med cirkusryttarna i berömmelse.
Voltige är gymnastik på
hästryggen, ibland på gränsen till akrobatik, ofta en spännande
och utvecklande lek. Alltid beroende av ett nära samarbete
mellan hästen och voltigörerna, en, två eller tre samtidigt på
hästryggen. Idag är voltige också en modern tävlingsform, där
svenska ungdomar haft stor framgång.
Fotografierna tog jag
vid RyttarVM i Stockholm 1990. Natur
och Kultur har givit ut boken.
|
